torsdag 24 juli 2014

Många små mödosamma steg som ledde till toppen

Sovit bra och efter frukost bar det av 06:30. Utöver t-shirt och kortbyxor hade jag oxå långärmat underställ. Trodde att det skulle bli kallt och mygg innan trädgränsen. Till min förvåning inga mygg att tala om samt så vart det varmt. Av med underställ efter 1 km. Leden var lätt att följa. Den var markerad med röd färg på stenar. Efter 2 km blev jag trött, men hade hastighet av 4 km i timmen så det kändes bra. Väl framme vid Kitteldalen brantade det till sig, vilket mer ansträngning krävdes för varje steg och dalen såg lång ut. I övre delen av Kitteldalen efter en längre rast bytte jag till vadar skor och vadade över den stridiga Kittelbäcken. Kände mig ganska slut, men benen lydde och fortsatt uppåt. Sunda förnuftet sa mig att vända om, men det lydde inte jag utan knegade på uppför mellan Vierramvare och Tuolpegorni. Här är det brantasde delen av Västra leden. Det var bergsklättring långa delar. Dvs man klättrar med armar och ben. Det går inte att använda stavarna som hindra en, ty de sitter fastspänd runt handlederna. Fortsatte upp för Vierramvare. Man såg andra, som var före, högt där uppe. Krönet man såg trodde man att det var toppen, men inte det kom flera krön innan toppen på Vierramvare. Här har man en underbar utsikt. Några ungdomar stannar för att äta medan jag forsätter ner i Kaffedalen för lunchrast efter 5 timmar. Maskoten Frans undrar om inte det är klokast att vända om. Ska jag efter dessa investeringar i pengar och ansträngning och erfarenheten av nedstigningen 200 m ner i Kaffedalen vända tillbaka? Svaret är nej, ty benen lyder fortfarande. Frans undrar, hur ska vi ta oss ned? Den frågan tar vi ställning till på toppen. Fortsätter uppför till den nya toppstugan. Lyssnar efter ljudet av en bäck för att fylla på med. Hittar en och det tar lite tid, men nu har jag 3 l vatten. En del bergsklättring och möten med nedåt vändande vandrare, som har varit på toppen. Upp i toppstugan inser jag att jag har två val. Sova över i toppstugan, som kommer att bli kall och hård brädbädd. Andra alternativet är en hämtning med helikopter. Jag ringer hem efter att ha bytt batteri mobilen. Får nummret till Kalaxflyg. Det kostar 4000 kr. Valet var hur lätt som helst. Jag ska ringa dem när jag är klar med toppbestigningen och kolla om dom kan då. Annars kommer dom 19:30. Jag fortsätter från toppstugan, där jag träffade en far med en 5 årig son som besteg toppen straxt före mig, kl 17 mot toppen. När sydtoppen blev synlig över bergskammen upplevede jag samma "lyckokänsla", som när jag gick under målgången i Vasaloppet 1978. Framme vid snäkanten tog jag på mig stegjärnen och gick mot toppen. Snön ävergick till is och blev brantare. Det var öäskigt där upp. Tappade man greppet gled man långt ner. Det var helmulet, men molnen låg över topparna så man hade en strålande utsikt. Försökte ta en bild på mig, Frans och toppen, men misslyckades ty molnen och isen gav ett konstigt ljus så jag hade problem att se på skärmen. Man måste gå baklänges ner med händerna på den blöta och kalla isen. Efter en bit kunde man gå framlänges på skrå.Väl nere på"helikoåterplattan" försökte jag ringa Kallax flyg, men fick inte mobiluppkoppling. Det hade blivit kallt och blåsigt så jag tog på mig mössa, vantar och regnjackan. När jag inte lyckades på olika platser nå kontakt så startade jag om mobilen och fick kontakt. De kommer 19:30, men om möjligt tidigare, viilket innebär en timmes kall väntan. Träffade ett ungt par som inte komm ända upp då de saknade stegjärn. De ska gå tillbaka ända till fjällstationen. Pappan och 5åringen till tältet vid Kittelsjön. När jag pratade med ungdomarna ringde Kalax flyg och frågade var jag var. På helikopter plattan svarade jag. Då är vi där om 2 minuter. Jag hann ta av mig stegjärnen och packa dem i ryggsäcken och då landade helikoptern. Lastade ryggsäck och stavar. Klev ombord, fäste säkerhetsbältet och satte på mig hörlurar och så bar det iväg. Undrar vad ungdomarna tänkte när jag flög i väg. Frans tyckte att det hela var värt för att flyga helikopter. Skönt att han blev nöjd. Förarna sa att de ofta hämtar vandrare på toppen eller i Kaffedalen. Fick betala med kort på vägen ner. Måste säga attdet var värt varenda krona. När jag betalt landade vi några minuter över kl 19. Det var med lätta steg jag gick till tältet. Om jag hade gått ner så kanske jag skulle komma till tältet kl 4 på morgonen. Ringde hem, skrev på FB och kröp ner i sovsäcken. Jag var helt slut och hade ont i ljumskarna och inte i knäna som jag har oroat mig för.

tisdag 22 juli 2014

22 juli

Vaknade upp i kaoset i tältet. Åt två mackor och drack vatten. Fick ordning på alla prylarna. Försökte sova igen nattens missade sömn med ok resultat. Kokade vatten på stormköket fyllde termosen och drack kaffe. Gick sedan förbi fjällstationen och konstaterade att här vill jag inte gå med tung packning. Såg en mssa tält och insåg att min dåliga tältplats är riktigt bra. Gick tillbaka till stationen och satte mig i skuggan och bloggade gårdagen. Batteri urladdat. Batteriboxen, 4 st AA, räcker till en laddning knappt. Gick till tältet och åt frystorkad pasta bolognese och det smakade bra samt en kopp kaffe. När jag hällde kokande vatten spillde på vänster ankel insida och det kändes. Får se hur det utvecklas. Rakat och tvättat mig i rinnande kallt bäck vatten. Kändes skönt. Drack en varma koppen med två knäckebröd till. Har planerat och packat för morgondagens toppförsök. Efter kaffe och 2 mackor i sovsäck. Ser framemot morrondagens toppförsök.

21 juli

Då uppkopplingshastigheten är 0,1 MB så blir det inga bilder. Vaknade 04:30. Väckarklockan inställd på 05:00. Kom till Arlanda tack vare en snäll hustru som steg upp tidigt för att köra sin man dit. Stavar och ryggsäck gick som special bagage. Vid säkerhetskontrollen "pep" mina vandrarkängor så de blev av tagna och kontrollerade. Efter en fika bordade jag SK1040. Flygningen gick bra. Ryggsäck och stavar kom först, tack vare mitt platinakort på Thai, samt hela. Hittade en taxi snabbt. Taxi chauffören sa att antalet topp bestigningar kommer att slå rekord i år. Straxt under 10000 st. Kom till bussen 15 minuter innan avgång. Avfärden gick bra. Efter en tredje del av sträckan small det till och så var vi utan fjädring. Som av en händelse fanns det en buss bakom oss som vi alla fick plats i. Framme i Nikkaloukta ombyte och ompackning samt in handling av T-röd, mygg medel och bröd. Åt ingen lunch här utan startade vandringen mot nedre båtbryggan 12:30. Lätt vandring på grus, spångar, stigar och ibland sten genom björkskogar. Kom fram 14:00 och då gick båten. Eftersom jag siktat in mig på LapDonalds köpte jag biljett till båten kl16. Känslan när jag tog av mig ryggsäcken var att jag kunde lätta från marken. Renburgaren var ingen smak upplevelse men ok som lunch. Ungdomarna badade medan jag blötte en torklapp och torkade av mig. Jag fick en välbehövlig rast efter 6 km svettig vandring. Båtfärden, som kostade 300 kr, varade i cirka en halv timme och avlöpte stående bland en massa ryggsäckar med en svalkande fartvind och bedårande vyer. Framme vid övre bryggan så höll några på att släcka en liten gräsbrand med dåligt resultat. Här ifrån och till Kebnekaise fjällstation är det 8 km. Har läst att denna led är mycket stenig. Detta var bara förnamnet. Varje halvtimme tog jag 5 minuters rast och drack vatten samt åt russin och choklad. Efter 3 km tog jag en bild se FB. Det syns att jag var TRÖTT medan Frans var hur pigg som helst. Han förstår inte varför jag gör detta. Nu börjar jag oxå undra. När det var 2 km kvar var jag helt slut. Började att få kramp i fötter och vader samt ont under bärremmarna. Hade jag inte bokat middag 20:30 hade jag stannat och tältat. Många säger att kan mer än man tror. Det gäller att lura hjärnan, vilket jag tydligen gjorde. Vet inte var jag fick energin ifrån. På slutet kände jag mig som 10000 m löparen som raglade fram i en Finnkamp. Benen var som välkokt spagetti. Precis utan för Fjällstationen i en sluttande ojämn mark slog jag upp tältet bytte om och hann precis till middagen dock totalt slut. Middagen var ok. Tillbaka i tältet började jag packa om ryggsäcken efter att plockat fram mätare, tabletter och insulin spruta. Orkade inte packa färdigt utan kröp ner i rygg säcken för att sova, men krampattacker i fötter och vader förhindrade detta. Tänk er ligger i en stängd sovsäck vaknar och har kramp och måste fort ur sovsäcken för att stå upp och försöka få krampen att släppa.Sov till och från korta stunder. Det var skönt med en "kisseflaska" så jag slapp att gå ut.

måndag 21 juli 2014

Totalt slut

Orkar inte blogga ikväll. Plan 22juli VILA och blogga godnatt.

söndag 20 juli 2014

Imorgon startar det

Ja i morgon startar färden mot Kebnekaises sydtopp. Planen för måndagen den 21 juli är
  • 06:45 Bil Bålsta till Arlanda
  • Flyg 08:30 Stockholm ARN – 10:00 Kiruna KRN.
  • Taxi Flygplatsen till Busstationen i Kiruna.
  • Buss 92 11:20 Kiruna -12:30 Nikkaluokta fjällstation.
  • Handla det som behövs för vandringen till Kebnekaise fjällstation
  • Äta en lunch.
  • 13:30 vandring 6 km Nikkaluokta fjällstation 470 m ö h till Nedre Båtbryggan vid sjön Ladtjojaure
  • 16:00 båtfärd över Ladtjojaure 6 km
  • 16:45 Vandring 7 km från Övre Båtbryggan till Kebnekaise fjällstation 690 m ö h.
  • 18:30 Slår upp tältet
  • 19:30 Handla och äta middag på Kebnekaise fjällstation.
  • 21:30 Planera för tisdagen den 22 juli och krypa ner i sovsäcken.
Prognos för Nikkaluokta den 21 juli är +27 C så det blir en svettig vandring. Vi hörs imorgon.

torsdag 17 juli 2014

Vackert väder

Både nätet och TV spår vackert väder vecka 30 25-30grader. Det innebär svettig vandring, vilket jag föredrar mot kallt och regn. Nästa vecka så vet vi. Har 2 extra laddade batterier till min Samsung Note 1, samt en power bank och en batterilåda för laddning. Dettaför att säkerställa uppdatering av min blog. Har testat några solladdare, de har för dålig kapacivitet. Har missat bajs spaden. Hoppas att den går att komplettera i Nikkaloukta.

onsdag 16 juli 2014

"Koldolmen" är packad.

Idag har jag kompletterat ryggsäcken med det som saknades förutom färskt bröd och T-röd (farligt gods) som inhandlas i Nikkaloukta. Har dolmat ryggsäken med regnskyddet och den ska förhoppningsvis klara transportbanden utan skador. Resultat en 20 kg tung "koldolme" och ett fiskspöfodral fyllt med vandringsstavar.
Har identifierat mina "fiender" den farligaste först

  1. Knäartros
  2. Ryggartros
  3. Dåligt väder
  4. Förkylning
Har sedan 1 januari gått 140 mil för att stärka mina knän. Nu kan jag gå i trappor eller backe utan smärta i knäna. En bidragande orsak kan vara att jag slutat att äta tabletter för blodfetter.
Har varit förkyld nu i en och en halv vecka dock på bättringsvägen.